Rämsberget

Rämsberget

Vid Rämsberget hittar du en fin vandringsled som går förbi den gruva, där det brutits järnmalm sedan 1600-talet. Det sägs att den förste som hittade malmen vid Rämsberget var finnen Hinrik Kukkoinen. 


Det berättas att Lång Kristoffer och Mattes har brutit järnmalm till Motjärnshyttan på denna plats. Gruvan hade även en nyckelfunktion för Geijer när han skulle anlägga Gustavsfors bruk. Ingen fick anlägga en hytta utan att ha tillgång till malm, så Geijer köpte bland annat Rämsbergsgruvan för att få det tillstånd han behövde för att utveckla sin verksamhet. Det fanns bara ett problem med Rämsbergets gruva - malmen var av så dålig kvalitet att den var i den närmaste obrukbarn, men det kände inte bergskollegium till. 


Det finns även en del som är tveksamma till om gruvorna här hade så stor betydelse för Lång Kristoffer och Mattes när de anlade den hytta som var föregångare till Motjärnshyttan. 


Från gruva till färdig produkt

Kortversionen


  1. Järnmalm bryts i gruvorna.
  2. Järnmalmen förädlas till tackjärn i hyttorna.
  3. Tackjärnet förädlas till smidbart stångjärn i hammarsmedjan.
  4. Stångjärnet kan smidas till önskad slutprodukt. 

Rämsbergsleden

På med vandringskängorna och packa ryggsäcken för här hittar du en trevlig vandringsled, cirka fyra kilometer, som är lättgången i ett naturskönt område. Den tar dig runt mellan olika sevärdheter i Rämsbergets gamla gruvby.


När gruvan var i drift bodde här 120 människor. Många av husen finns kvar, men de flesta är numera endast sommarstugor. Här finns även husruiner, där du hittar fotografier och  information om de människor som en gång bodde på platsen.

 Leden går förbi den byggnad som en gång var skola för bygdens barn.  


De gårdar som stigen tar dig till är bland annat Altona, Baggtorpet, Kasern och Höökstället. Det finns även lämningar efter den gamla gruvan en gång i tiden gav invånarna försörjning.


Här finns en artrik flora för dig som är intresserad av botanik. Området är även geologiskt intressant. 

Veta mer

Rämmen ligger i Filipstads kommun. Vill du veta mer om resmålet så hittar du information på Filipstads egen sida för besökare. 

Anor i Rämmen?

Har du dina rötter i Rämmen så hittar du information om nästan alla som är omnämnda i sockenprotokoll under perioden 1789-1820 på min gamla webbplats om Rämmen. Där får du veta om de var bergsmän, sexmän eller kanske fattighjon med understöd från socknen. Sidan är under bearbetning och ska flyttas från Wordpress till one.com inom kort.