VII:102 Elisabeth Persdotter Nedrin
Blev 41 år.
Född: | 1784-11-01 Transtrand Kopparbergs län. [1] | |
Död: | 1826-07-23 Lima, Kopparbergs län, Prästgården. [2] | Anteckning i dödsnotis:
Innan hon gifte sig med Lars Restadius tjänte hon hos Olof Östensson i Fiskarheden, hos Petrus Olsson och Pär Pålsson i Transtrand.
Sju barn, fem gossar och två flickor. Dessutom en gosse som dog i födseln. Tre gossar och två flickor lever när Elisabeth går bort..
Hennes levnad är bekant. Man hörde henne aldrig svärja, aldrig träta med någon, icke ond mer än en gång på 21 år, men än dels glad. Hon gladde sig sista dagen åt att hon icke hade någon ovän efter sig. Hennes stora dyger var gymashet och tålamod. Hennes fel var brännvin.
Hennes sjukdomar blev körshfahl i barnsängen som hon dragist med på 10 året. Nu i sommar tillstötte blodflod moder solsjon holl och vecka.
Hela hennes nedre del dödde bort i sjukdomen och hon talte till sista andetag derne som voro 3 och hon slagit sina plågor söndagen ?????
|
flyttat: | 1805 Lima, Kopparbergs län. [3] |
Vigsel: | 1805-06-20 Transtrand, Kopparbergs län. [4] |
Noteringar
Eilsabeth Nedrin kom från Transtrand. Hon hade sina anor till kyrkoherde Olaus Nedrin i Transtrand från slutet av 1600-talet till 1730. Hon var Lars Restadius tredje hustru av fyra.
När Gottlund vandrade genom Lima träffade han på Lars Restadius och Elisabeth Nedrin på sin resa. Gottlund stannade en tid hos familjen och umgicks med sonen Lars. Gottlund var föga imponerad över det val som Lars Restadius gjorde när han gifte sig med sig med Elisabeth. Gottlund visste inte att hon var hustru nr tre utan trodde att hon var nr två. Följade beskrivning gjorde Gottlund;
" Min husvärd kom och skjutsade mig till prestgården, dit vi blott hade litet mer än 1/4 mil. Der träffade jag strax den unga d.v.s. studenten Restadius och kort derpå inkom även hans fader som var kyrkoherde i församlingen, en gammal gubbe, mager och lång som en hummelstång. Han var nu för andra gången gift med en fattig bondmenniska, hvilken såsom ung icke sett illa ut, men i allafall endast var en bondmenniska. Han som redan var 66 år gammal hade hela hopen med barn."
Det pratades inte gott om maken prästen Lars Restadius i Lima och Malung under den tid han levde där och även efteråt. När Gottlund kom till Malung fick han ytterligare skvaller om kyrkoherden från Lima och vad han hade gjort sig skyldig till. Under sin vistelse fick Gottlund höra detta berättas;
"Angående kyrkoherde Restadius åter, berättade han det att han var snål, girig och full av intriger; att han var trenne gånger gift, och levat illa med alla sina hustrur; att den andra i ordningen skurit halsen af sig samma dag som prästen om aftonen hemväntades från en av honom behörigen undergången pastoralexamen. (Nå detta hade jag redan förut hört omtalas ) Och att han sjelv begraft henne på kyrkogården och dervid utlåtit sig att- om konsistorium ej vill tillåta henne ligga där så må de sjelve komma och gräfva upp henne" .
På 1930-talet forskade en man vid namn Alfred Matsson från Skålmo i Lima i släkten Restadius. Han nedtecknade följande om Lars Restadius och hustrun Elisabeth Nedrin;
"När grundgravarna till Limas nuvarande kyrka grävdes sommaren 1853 flyttades makarna Restadius kistor ur sin stenkällare under golvet i den gamla nedbrunna kyrkan. Vid öppnandet av kistorna berättas Restadius kvarlevor ha förmultnat så att endast skelettet och prästkragen voro bevarade. Däremot lär hans före honom avlidna hustru, Elisabeth Nedrin, legat oförändrad i sin kista, vilket folksägen tolkade därhän, att hon skulle ha fått gift i ett glas brännvin av en av si dotter..... på R:s inrådan!?"
Jag känner inte till om det finns något annat belägg för att det skulle ligga någon sanning bakom detta än det skvaller som nedtecknats av Alfred Matsson.
Oavsett vad som är sant vad gäller Gottlunds uttalande om prästen Restadius och hans hustrur och det skvaller som nedtecknats av Alfred Matsson så säger det en hel del om vad Limaborna tyckte om prästen och hans hustru. Han var inte särskilt omtyckt av alla som bodde där.
Jag tycker att Gottlunds kommentar om Elisabeth är intressant " Han var nu för andra gången gift med en fattig bondmenniska, hvilken såsom ung icke sett illa ut, men i allafall endast var en bondmenniska". Vi som känner till lite mer om Elisabeth vet att hon ju inte bara var en "fattig bondmenniska" utan kom från en prästsläkt. Det speglar en hel del om hur man på 1800-talet gjorde skillnad på präster, bönder, torpare osv. I Elisabeths anor hittar jag mina "finaste" anfäder med adelssläkten "Svinhufvud" och flera prästfamiljer. Ändå uppfattade Gottlund att Elisabeth genom sin familj "halkat ned" i status för att pappan var en bonde. Hon skulle knappast ens enligt Gottlunds uppfattning vara värdig att gifta sig med den betydligt äldre kyrkoherden Lars Restaduis.
Personhistoria
Källor
[1] | Lima AI 8a bild 152 |
| |
| |
[2] | v75380.b127.s124 Lima f 2 s 124, Lima AI 8 b s 49 Arvid Mattssons forskning från 30-talet. Josef Sandström Landsarkivet Uppsala 20 februari 1936 |
| |
| |
[3] | v75326.b61.s108 Lima AI 7 s 108 |
| |
| |
[4] | v132331.b7 Transtrand EI 1 bild 7 |
| |
| |
[5] | v132304.b191.s186 Transtrand AI 6 s 186 |
| |
| |
[6] | v132335.b46 Transtrand f 1 bild 46 |
| |
| |
[7] | v75363.b82 Lima c 4 bild 82, Lima AI 8a bild 152 |
| |
| |
[8] | Lima AI 7 s 328 |
| |
| |
[9] | Lima c 4 v75363.b92, Lima AI 10 s 75 |
| |
| |
[10] | Lima c 4 bild 96 Lima AI 8a bild 152 |
| |
| |
[11] | v75380.b112.s109 Lima f 2 s 109, v75327.b62 Lima AI 8a bild 62 |
| |
|