Per Olsson

Blev 26 år.

Barn med Ingeborg Persdotter (1803 - 1869)

Noteringar

Per Olsson och hans hustru Ingeborg Persdotter bodde på en gård i Gumma, Gustav Adolf socken, tillsammans med dottern Lisa Persdotter och Pers moder, änkan Lisa Persdotter. På gården bodde även bland annat drängen Lars Olsson, pigan Stina Hindriksdotter, drängen Erik Persson, pigan Maria Jönsdotter. Erik Persson var Ingeborg Persdotters bror.

Per Olsson var skyldig Mattes Olsson och Lisa Jansdotter vid Ullfallet 30 riksdaler. Pingstnatten den 22 maj 1822 bestämde sig Per för att en gång för alla göra sig skuldfri. Han tog med sig drängen Lars Olsson och gick till Ullfallet för att göra sig av med sitt bekymmer genom att mörda Mattes och Lisa. Pigan Lisa Jönsdotter vittnade i rätten att hon sett Per och Lars lämna Gumma och gå västerut i riktning mot Ullfallet natten den 22 maj.

Det barnlösa paret Mattes Olsson och Lisa Jansdotter hade en 12-årig vallpojke, Olof Persson, boende hos sig, sedan en kort tid tillbaka. Olof Persson en föräldralös pojke från Benteby i Dalby socken. Hans föräldrar, Per Ersson och Marit Olsdotter, var döda. Olof Persson hade vistats i socknen vid Uddeholm under en tid innan han började tjänstgöra hos Mattes och Lisa.
Kvällen innan Per och Lars gick till Ullfallet för att mörda Mattes och Lisa hade Olof badat. När det knackade på låg han naken i kökssoffan och sov.

Olof berättade i rätten att han vaknat på natten av att två män kom in i huset. De uppmanade varandra att slå och den ena hade sagt ”nu ska du få för de 30 riksdalerna”. Olof Persson kände inte igen männen, men han vittnade i rätten att den ena var lång och den andra kort.
Per och Lars slog först ihjäl Mattes Olsson. Lisa Jansdotter försökte att fly och då sprang Per och Lars efter henne. De hann ikapp Lisa och slog ihjäl henne. Därefter släpade de in henne i stugan igen.

När mördarna var ute passade vallpojken Olof på att gömma sig under soffan för att skydda sig. Mördarnas plan var att även Olof skulle dödas. När Lisa var död kom de in i huset och började slå på soffan där Olof legat. De svor över att de inte lyckats döda Olof. Den ene av mördarna stack ut för att leta efter Olof. Den andra började göra upp eld i huset med Olofs näversäck som bränsle.
I ljuset av den brinnande näversäcken letade Per och Lars upp nycklarna till kistan där parets papper värdesaker förvarades. De låste upp kistan och tog med sig det de hittade däri. När mördarna var upptagna med att leta igenom kistan stack Olof ut genom dörren. Han gömde sig under taket på ett av uthusen.

Per och Lars lämnade Ullfallet och huset brann ner. De fick med sig diverse kläder och småsaker som de gömde undan.

När mördarna lämnat Ullfallet och det blivit tyst sprang Olof Persson naken till Hulta och berättade vad som inträffat för Per Jansson. Per Jansson trodde först inte på honom. Trots det vågade han inte gå ensam till Ullfallet och titta vad som hänt. Per skickade därför en piga till de inliggande torpen för att berätta vad som skett och på det sättet få med sig fler personer till Ullfallet.

Pigan i Hulta sprang norrut till torpen vid Upplundshöjden. Hon berättade vad som hänt för Jöns Jansson, Olof Carlsson, Nils Nilsson och Per Johansson, som kunde följa med till Ullfallet. Även torparna vid Stora Örsjön och lilla Örsjön hade blivit underrättade om vad som inträffat, så därifrån kom drängarna Erik Andersson, Jan Hindriksson, torparna Måns Persson och Olof Jönsson.
Britta Månsdotter från Stora Örsjön och pigan Maria Nilsdotter från Lilla Örsjön vittnade också i rätten om sina iakttagelser. De hade sett vad som inträffat när de passerade Ullfallet på pingsdagen, när de skulle gå till kyrkan.

Per och Lars fick med sig kläder och andra småsaker från Ullfallet. Det är okänt hur mycket pengar de kom över. Stöldgodset gömde de i gödselstacken vid Gumma och i ett risfall på vägen mellan Ullfallet och Gumma.

Per och Lars blev tidigt misstänkta för morden. De hade gjort sig skyldiga till diverse småbrott sedan tidigare. Efter några dagar bestämde sig Per för att rymma till Norge. Han berättar då först för sin hustru Ingeborg var stöldgodset är gömt. Sedan stack han till Norge via Malung.

Pers hustru Ingeborg vittnade i rätten och berättade hur Per skälvde i hela kroppen på natten efter morden, när han kom hem. Ingeborg berättade även vad stöldgodset var gömt och några män kunde hitta sakerna på de angivna platserna. Ingeborg berättade även i rätten att hon hade sagt till Per att hon visste att han var skyldig till morden. Han erkände innan han gav sig av.

Lars Olsson togs tillfånga redan den 28 maj. Tingsrättens dom vad gäller Lars föll den 5 september 1822. Han skulle mista högra handen, halshuggas och steglas.

Per Olsson höll sig borta från Gustava, men var tillbaka i socknen en period i augusti. Per Olsson togs tillfånga 4 oktober 1822 och han forslades till länsfängelset. Per Olsson dömdes också till att mista högra handen, halshuggas och steglas.

Först den 20 december 1823 verkställdes dödstraffet vid Kroppheden. Per och Lars halshöggs, deras kroppar steglades, viket innebär att de styckades upp och sattes på pålar, så att rovdjuren kunde äta upp dem. För att statuera exempel och avskräcka människor från att begå liknande brott, så var det obligatorisk närvaro för minst en person per gård vid avrättningen. Sammanlagt kom cirka 6000 personer

Det finns en muntlig tradition som berättar om avrättningen av Ullfallsmördarna. Det påstods att det inträffade övernaturliga händelser när Per Olsson skulle avrättas. Vad beträffar Lars Olsson så skedde avrättningen utan störning. Per Olsson däremot gick inte lika bra. Hästarna blev löddriga och uttröttade och behövde bytas ut. På ett ställe kom inte skjutsen ut fläcken utan han fick ta en annan väg. Profossen blev nervös och både i första och andra hugget misslyckades han med att hugga av Per huvud. Först vid tredje försöket träffade han rätt. Det pratades om att Per Olsson kanske var trollkunnig.
Llewellyn Lloyd besökte avrättningsplatsen ungefär ett år efter att avrättningen ägt rum. Då hängde kropparna fortfarande kvar.

I rättengångsprotokollens beskrivs Per Olssons utseende. Han var 6 fot lång, hade blå ögon, ljust hår, rak nästa och en stark kroppsbyggnad. Han uppges även ha en lömsk uppsyn.

Källa: "Ullfallsmorden i Gustava 1822" av Gunnar Forsberg

Personhistoria

Källor